Tror inte att dem ajg känner fattar hur mycket min ångest tar av mig.. Jag har liksom ångest nästan konstant och den suger all kraft ur mig så jag orkar i bland inte att kliva upp på morgona, och dom verkar int fatta det utan att dem ser det som lathet i ställe och då kalgar dom på mig och håller på att komentera alla saker jag inte har gjort eller att jag ska få skylla mig själv att jag inte kommer någonstans i livet för jag bara är hemma hela tiden, när dom säger saker som dem där så gör det mig bara mer ångest full och besviken på mig själv över att jag inte klara dem enklaste grejerna. Det känns inte som dom änns orkar att bry sig elller förstå mig och mitt mående.