Tror inte att dem ajg känner fattar hur mycket min ångest tar av mig.. Jag har liksom ångest nästan konstant och den suger all kraft ur mig så jag orkar i bland inte att kliva upp på morgona, och dom verkar int fatta det utan att dem ser det som lathet i ställe och då kalgar dom på mig och håller på att komentera alla saker jag inte har gjort eller att jag ska få skylla mig själv att jag inte kommer någonstans i livet för jag bara är hemma hela tiden, när dom säger saker som dem där så gör det mig bara mer ångest full och besviken på mig själv över att jag inte klara dem enklaste grejerna. Det känns inte som dom änns orkar att bry sig elller förstå mig och mitt mående.

Idag så for jag på skolan , så ajag kan klappa mig i ryggen över det (iallafall lite grann). Men sen så har jag inte gjort så mycket i dag utan när jag kom hem så åt jag pigelin och såg Outlander.

Nu vet jag inte vad jag ska göra förutom kanske skriva några inlägg till bloggen så jag har något att lägga up. 

Jag vet inte om ni tycker att jag skriver om samma saker hela tiden typ att jag upprepar mig å sånt, men för mig så kan jag gå och älta samma sak länge så förlåt om jag skriver om samma sak massor av gånger.  

  Jag skulle tycka det var kul om någon lämmnade någon kommentar eller nån fråga om ni ville det skulle vara kul att få höra saker ur erat perspektiv. 

Tror att jag skrev tidigare att jag längtade tills julen (villket är ovanligt för mig för jag mår oftast dåligt på julen) men det har vänt nu jag har börjat få ångest nu när jag tänker på julen, sitter typ redan och förbereder mig på att svara på frågor dem kommer att fråga eller vad jag ska säga till folk när dom pratar med mig.  

Just nu läser jag Det av Stephen King och det är en av min böcker på checklistan  som jag ska ha läst innan 2018 och jag måste säga att jag är så glad att jag tog tag i det och började läsa, för oj än så länge så älskar jag den! 

Det handlar om den lilla staden Derry  och år 1957-1958 så slogs staden av tragedi när flera barn blir mördade, sju barn går ihop och ska möta mördare men dom upptäcker att allt är inte som dem tror... 

Jag vill inte skriva mer om boken för jag tycker att det kan ge bort gör mycket. sen så har väl dom flesta hört om denna bok och kanske sett filmen ocskå men i allafall så tycker jag att den är värd att sätta sog ner och läsa. 

Så idag var jag hemma men jag tror att jag ska ta mig i skinnet och gå på skolan i morgon. Jag har tjatat så jävla mycket om detta men fyfan vad jag vill växa upp och ta ansvar över saker och kunna va stolt över saker jag gör, att kunna vara bara beroende av mig själv och ingen annan, jag kan inte det just nu och vet inte om jag kan någonsin göra det. För just nu känner jag mig fast som jag har sagt så jävla många gånger nu men jag vet inte hur annars jag ska uttrycka mig.

Jag vill kunna ha ett eget kök att kunna städa och laga mat i. Jag vill kunna inreda mion egen lägenhet osv... 

En sak som jag inte vet är hur jag kan ta mig dit där allt jag vill ha/göra.. 

Jag vill gå skola och bli npgot men jag vet inte vad det känns som om jag inte är kapabel att välja nått sånt för jag känner mig inte vuxen än. Jag  vill också flytta hemifrån och bo själv, jag tycker det känns som om jag skulle må bättre över att kunna ta egna beslut och så. men just nu vet jag inte hur jag ska göra för att gå vidare och liksom kunna ta dem stegen och vem jag ska be om hjälp. Som jag hat sagt tidigare så vet jag inte hur jag ska ta mig vidare när alla andra bara går förbi mig.

Men snart har jag en tid hos UV så då kan jag ta upp lite grjejer med henne. 

Alla hatar mig, jag har ingen som gillar mig även jag hatar jag fyfan asså hur kan en människa känna sig så här. Jag bara stör alla hela tiden jag är ju fan dum i huvet en idiot är vad jag är. 

Jag skriver inte detta för att jag vill att ni ska bry er eller komentera saker jag känner detta just nu mitt humör kan förändras jag kan älska mig själv i morgon jag ville bara skriva av mig.

Alla hatar mig, jag har ingen som gillar mig även jag hatar jag fyfan asså hur kan en människa känna sig så här. Jag bara stör alla hela tiden jag är ju fan dum i huvet en idiot är vad jag är. 

Jag skriver inte detta för att jag vill att ni ska bry er eller komentera saker jag känner detta just nu mitt humör kan förändras jag kan älska mig själv i morgon jag ville bara skriva av mig.

Det kan ju bara vara jag som förbereder mig på att flytta hemifrån när jag inte ens ska det. Liksom jag kollar på grejor men jag ska inte flytta hemifrån eller jo det ska jag ju men i alla fall inte i år, men jag tycker det är roligt att kolla på saker som jag skulle vilja ha. 

I dag så kan jag klappa mig själv på axeln för att i morse var första gången jag var hos tandläkaren själv :) känner mig stolt.. och det kanske är inget och fira för er när man är 18 så borde man ju gå dit själv men jag har aldrig vågat min sociala fobi har alltid kommit i vägen för mig och den stoppar  mig från att göra fler saker i livet.  Men nu ska jag vara stolt över mig själv.  ångesten tar så mycket ur mig och jag känner verkligen det i kroppen jag är trött hela mig.

 Jag var på skolan i dag och det gick bra. så nu ska jag bara ta mig i väg i morgon också. sen blir det chill torsdag för då har jag inga långa lektioner. sen på fredag sp kommer kronprinsessan hit till min by och ska inviga våran skatepark. Vilket blir kul... jag tror hon har varit här 1 gång tidigare längesedan.