Så denna vecka har jag vare ut i gång och då for jag på skolan annars har jag varit hemma i sängen.. Jag vill verkligen förändra mig och hur jag lever min vardag men jag kan inte vet som inte vart jag ska börja.. 

Jag har nu idag fått en tid till samtalsterapi (tror jag) men det känns bra att jag äntligen ska få prata av mig och så.  

Snart så är det jul, men jag är redan trött på snön haha.. Jag har hela veckan kollat på böcker på adlibris #nospons haaha jag har också sett massa gamla barn filmer i veckan vilket var en otrolig känsla av nostalgi.  Har inte läst något på sistonde , jag har böcker hemma som jag inte har läst så jag har ju det jag kan läsa, men vet inte varför jag inte har läst på sistonde men men... Jag har inget mer att skriva  vi kanske hörs i morgon.  

Idag har varit en ganska jobbig dag. 

 jag har haft ångest inför prov ett tag nu och i dag så gjorde vi nationella i engelska och jag var jätte nervös men jag gillar ju engelska och jag tror det gick bra, förutom kanske tal delen men aja vi får väl se hur det gick. 

Förutom det så har det varit en ok vecka. Det är snart jul och min ångest far upp och ner typ hela tiden. Vill gärna beställa böcker men har inte råd just nu vilket suger.. har faktiskt inte läst på väldigt länge, tror det är för jag inte har mått så bra så jag klarar liksom inte av att koncentrera mig på att läsa nu men jag ska försaka börja igen 

Har oroat mig över min framtid,(gör det typ jämt) men jag liksom oroar mig över vad jag ska göra hur jag ska tjäna pengar, hur jag ska kunna flytta hemifrån om jag inte vet vad jag vill göra osv.. 

Men i måndags så satt vi oss ner på skolan och pratade lite om vad jag skulle göra i framtiden.. Jag tror jag faktiskt är redo att börja gymnasium men då måste jag typ söka inom snar framtid jag tror jag ska söka till dom jag sökte till efter jag gick ut nian. 

Long time no see, eller vad man ska säga.. 

Har inte avrit aktiv på nån vecka, jag har mått dåligt och inte haft ork till något..  så har inte så mycket att skriva. 

Har som ingen aning vad jag ska skriva om jsu nu för vi har lov i veckan och jag kommer inte göra så mycket..

Men iallafall så i dag har jag sett det nya avsnittet av outlander och det nya avsnittet av twd så just nu sitter jag och lyssnar på creepypodden och äter ett grönt äpple.. viktigt att det är grönt dem röda får mig att må illa jahah 

Jag tror jag verkligen vill detta...

Tycker att skriva och läsa är roligt, till saken nu.

Jag har fått praktik på bibleoteket så då ska jag börja där efter lovet och jag ska vara där i två dagar, torsdag och fredag. Saken är att jag vill inte det, eller jag ska förklara, det är så här att min lärare frågade mig om jag ville praktisera för man måste det för jag går bara skola i tre dager så dom andra två måst man praktisera, och jag har som ingen aning om vart jag vill för det finns som inget som intresserar mig så mycket, Men då fråga hon mig om jag ville fara på biblan och prova och jag sa lite tveksamt nej och hon fortsatte att typ säga snälla säg ja och så, nu med mitt självförtroende så ville jag inte säga nej och orka argumentera med henne för jag känner då att jag är elak. men så då kom hon några dagar senare och berätta att jag skulle få praoa å så  men ja saken är att jag vill värkligen inte det... visst jag gillar att läsa men det är som inte något jag skulle villja jobba med. vågar inte säga nej för att det känns som jag har bara slösat massa tid för att göra det för mig sen så säger jag bara nej liksom.. 

Har funderat på detta mycket och ja förlåt om jag tjatar om detta så mycket men det är liksom inbränd i min hjärna just nu. Så alltså jag har skrivit många gånger att jag vill jobba inom vården och så, jag skulle vilja bli ssk jag har liksom suttit och kollat på massa videos på YT  om folk som går på nursing school och så , jag tror att jag vill detta... men jag vet inte om jag skulle klara det pågrund av min sociala fobi liksom, att jag inte kan typ skapa band med patienterna och typ ta kontrollen över saker, eller asså att behöva prata små prat med patienterna och andra det låter för mig som en mardröm liksom. Men jag kanske ser det annourlunda om ett år det vet jag ju liksom inte nu.. jag står ju i kö för samtalsterapi och så.. jag vet helt ärligt inte.. jag känner moig  bara borta just nu ajg vet inte vad jag ska göra i min framtid  så det känns ju inte värt att göra något nu liksom för jag vet inte vad jag vill det känns bara så värdelöst att gå skola om jag liks inte vet vad jag vill.. Är det någon här som läser till ssk eller är ssk eller bara någon som har haft/har en liknaden situation kan ni då skriva och berätta om ni vill?